adventsmys
Nu ligger snön vit utanför och det är bitande kallt och jag bara ÄLSKAR det! Efter en natt på jobbet åkte jag hem med grus i ögonen på halkiga vägar för att komma hem till det underbaraste som finns. Barnen, hemmet och min älskade gubbe. Tyvärr åkte Richard till jobbet när jag kom hem så det blev ett snabbt möte hemma för en puss och en kram och så fick han sladda iväg. Men vi ska vara glad för det lilla då vi egentligen börjar och slutar samtidigt. Men lite turligt var det en som svarade för Richard fram till 9.30 så vi har ju i alla falls träffats idag. Hade han fått åkt till jobbet tidigare hade Bella fått vara barnvakt på morgonen men nu slapp hon det och fick en sovmorgon som hon är värd. Det blir så ibland när vi har de jobb vi har så detta är är vår verklighet. Barnen blev glada när jag var hemma igen och vi mös riktigt ordentligt i soffan framför julkalendern. Jag är så glad att årets julkalender verkar gå hem och jag tycker den känns julig för en gångs skull. Vad jag kanske inte trodde var att Nils är den som verkar mest intresserad.
Efter en lång frukost tog vi oss ut för att ta hand om djuren och för att busa i snön. Skidorna åkte ner från stall-loftet och grabbarna åkte medan jag matade djuren. Sen blev det även lite stjärtlapp i backen.
Tillsammans med tjejerna gör jag varje år ett pepparkakshus som vi ritar själva. Det har blivit en rolig tradition att vi står sent på kvällen och gör klart detta hus. Då det är helt uteslutet att göra det när de små är vakna... en kan ju undra varför?? De får ett eget hus som vi köper färdigt att sätta ihop.
Tjejernas hus varierar från och år och vi får se hur huset blir detta år. Idag har vi rört ihop degen som nu får stå i kylskåpet och goda till sig till...jag vi får se kanske i morgon???Grabbarna tyckte det i alla fall var roligt att göra degen. Och denna lukt, det finns inget som luktar så mycket jul som när man gör pepparkaksdegen. Så nu väntar vi med spänning på hur huset kommer att se ut.
