Mamma till fem

Ibland känns det som om tankarna inne i huvuet inte riktigt får plats, vart ska de ta vägen och vad ska jag göra med dem. Tankar och funderingar på hur ska jag hinna med är de värsta. Varför ska man ha så mycket krav på sig själv och så här innan jul skulle jag gärna stoppa undan en hel del av dem. Problemet med mig är väl att jag vill så mycket, jag vill vara denna mamma som pysslar och bakar och helst ska hela julbordet vara egenproducerat och självklart även gott. Jag tycker ändå att jag har sänkt mina krav på vissa sätt men istället hittar jag på nya saker då som jag kan göra när jag har tagit bort något annat. Men samtidigt tycker jag ju att det är roligt. Julen är en tid som jag både älskar och tycker lite mindre om. 

Jag älskar att planera och fundera på finurliga julklappar och vill gärna komma på det där som ingen kan lista ut att de faktiskt önskar sig. Jag vill göra fina paket som inte avslöjar innehållet och jag vill verkligen i år lyckas med en riktigt bra paketkalender till barnen. Jag börjar ofta funderar kring detta väldigt tidigt men sen på något sätt försvinner tiden och helt plötsligt är det 1/12 och jag sitter där med massor av paket att slå in och så blir det inte riktigt som planerat och sen är det helt plötsligt 23/12 och känslan infinner sig igen....

 

Likadant är det med julmaten.... som jag tänker att jag ska göra så långt innan och så står jag där dagen innan och lagar allt!!!

 

Känns detta kanske igen?