Mamma till fem

Vill verkligen inte klaga men jag är så in i helskotta trött hela tiden. Vet inte hur jag ska göra för att få dygnets timmar att räcka till. Trots att jag stiger upp klockan fem är det inte förrän framåt nio på kvällen som nu som jag sätter mig ner innan det är dags för sängen. Och i skrivandes stund har jag även en tvätt, en diskmaskin och all disk efter middagen att ta hand om.... Ja så kväll är det inte riktigt än. Men jag var tvungen att bara skingra mina tankar som far åt alla möjliga håll. De gör lätt det när man är trött. 

 

Blir lite extra trött när man inte får alla svar man vill ha... om jobb och så vidare. Det är så kul med praktik men man tappar suget lite när man vet att man inte får jobba med detta i sommar utan ska vara på avdelning!!!!! Vet inte om jag ska skratta eller gråta. Just nu känns gråten väldigt nära. Vill ju bara jobba med det jag tycker är kul och känna mig lite uppskattad för det jag gör och så ska man tillbaka till slitet på avdelningen. Denna avdelning som det är fyra år sedan jag var på. Och vad får jag ? inte ens en dag inskolning. Visst det kanske inte behövs men när jag såg schemat... jag börjar alltså efter fyra års frånvaro med en A-tur måndag morgon. Så halvsju börjar jag med helt nya arbetsuppgifter och förmodligen en hel radda med patienter som jag naturligtvis inte känner och så till råga på allt är det måndag morgon. Denna morgon är väl alltid den mest jäkligaste morgonen även när man vet alla rutiner. 

Men sånt är livet tydligen. Här står man igen då och bara säger ja, tack och ammen. Jag skulle ju ändra på det hade jag ju bestämt mig för! 

 

Något roligt i all min trötthet är dock att tackan vi har som vi inte trodde var dräktig fick en liten bagge i förrgår. Detta klarade hon helt själv som tur var då vi inte hade anat att det skulle bli något :)