Mamma till fem

Nu är vi på gång, Spexa och jag. Äntligen men bättre sent än aldrig. Spexa fyller 6 år idag så Grattis till henne!! Att det har tagit 6 år för oss att ta oss hit har några logiska förklaringar då livet inte alltid haft en rak väg att gå och då hundarna kanske inte varit överst på listan. Med detta har även motivationen varit låg. Men nu när barnen börjar bli större och ingen tråkig sjukdom  kan stå i vägen känner jag sån lust att träna hund som jag inte känt på väldigt länge. Spexa är ju egentligen Richards hund men nu har jag övertagit träningen i varje fall. Och de sista veckorna känns det som om polletten har ramlat ner. Med tanke på hennes gener är det mer eller mindre ett brott att inte se till att hon får komma till sin rätt och bli den briljanta jakthunden som hon har kapacitet till.