Mamma till fem

Smetor smetor varför letar ni er hem till oss??? Förstår inte varför vi inte kan få vara friska ett litet tag till. Natten har spenderats sittandes vid sovrumsfönstret med en liten febrig och kruppig Nils. Vaknade vid kl 01.00 av att det hostades väldigt mycket i sängen bredvid. Denna skällande hosta har vi ju hört förut den går likom inte att ta misste på. Nils sätter sig upp i sängen och säger "mamma hostar" ja det var ju inget jag kunde argumentera bort.

Tar upp honom och kan även konstatera feber, så upp och stoppa i honom lite alvedon och sedan försöka få honom att somna om igen vilket ju inte är det lättaste när bröstet bara skriker av skällande hosta. Det enda som funkar riktigt bra är ju som det flesta smårbarnsföräldrar väl känner till sval luft så där satt jag mitt i natten med mitt heta hostande barn och välkomnande släppte in lite minusgradiga vindar i sovrummet och till slut somnade han sittande i min famn. Sov lite av till under några timmar för att vakna kl 05.00 när min fina klocka ringde. Tanken var ju att jag skulle jobba idag, jag hade ju faktigt sett fram emot att gå till jobbet. Men nu blir det att vara hemma idag och i morgon så får vi se hur veckan slutar. 

Nu är det full fart på honom, lite småfebrig och man kan höra lite av den där hemska hostan när han sprungit lite här inne för stilla är ju väldigt svårt att vara :) 

 

Molle har ätit sin mat vilket känns skönt och ter sig lite piggare mot i går så det smärtstillande han fick i går kväll verkar ha god effekt, vilket känns skönt. Blicken är klar och han är glad, viftar på svansen och sprang till och med omkring ute på gården. Jag var så rädd att vi inte skulle få honom mer smärtfri för jag vill så gärna att Richard ska få komma hem innan det är dags, det känns viktigt att de får ett avslut. Alice har varit så ledsen att jag vet inte om det rymms fler tårar i hennes kanaler. Hon kom inte ner i morse som hon brukar och då ligger hon i sin säng och gråter. Det tar så hårt att se henne så ledsen.